Psykisk ohälsa bland unga växer

Psykisk ohälsa bland unga växer

All statistik visar på att fler ungdomar och unga vuxna i Sverige mår psykiskt dåligt. Speciellt alarmerande är den ökande psykiska ohälsan i gruppen 18-25 år. I rapporten menar man att den psykiska ohälsan bland unga är ett samhällsproblem som inte bara innebär ett enormt lidande för individen utan också stora kostnader för samhället.

Rapporten visar att den självrapporterade psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar. 23 procent i åldersgruppen 16–29 år bedömdes ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande3, enligt den Nationella folkhälsoenkäten 2016. Andelen kvinnor som mår dåligt är större än andelen män (29 respektive 17 procent).4 Statistiken visar på en negativ trend. Andelen som bedömdes ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande 2011 var 16 procent. Det motsvarar en ökning med sju procentenheter under de senaste fem åren.

I rapporten uppges att Sveriges ohälsotal är alarmerande jämfört med grannländers positiva utveckling och att Sveriges utveckling saknar motstycke i en internationell jämförelse. Årets barn- och ungdomsrapport visar hur både Tyskland och Finland har arbetat för att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga och lyckats sänka ohälsotalet bland unga. Detta bland annat genom att ge patienterna utrymme för val av terapiformer, möjlighet till längre behandlingar och ett större inflytande på hur behandlingsupplägget ser ut.

Stockholms Stadsmission föreslår i sin barn- och ungdomsrapport att en nationell strategi för psykisk hälsa utarbetas.

Rapporten i sin helhet finns publicerad på:

https://www.stadsmissionen.se/press-och-opinion/rapporter