Läs trenden "Trendanalys: Blockkedjor" gratis

Genom att lämna din e-postadress får du läsa denna trend gratis. Genom att lämna e-posten godkänner du utskick från Buzzter.se om senaste trender etc

Självklart ger vi inte din e-post vidare till tredje part eller något annat oschysst.

Redan användare av Buzzter? Logga in på ditt konto

Trendanalys: Blockkedjor

blockchain

Vi står nu inför stora förändringar där förutsättningarna för branscher som finans, fastigheter, sjukvård med flera kan komma att förändras på ett revolutionerande sätt. Den nya blockkedjetekniken kan komma att medföra en helt ny transparens och uppföljning av transaktioner som tidigare inte varit möjligt. Experter på området pratar redan i termer av att blockkedjetekniken kommer att innebära lika stora förändringar för transaktioner som Internet gjorde för informationshantering/-överföring.


Var det började

Ursprunget till blockkedjetekniken tillskrivs den mystiske Satoshi Nakamoto. Namnet är troligtvis en pseudonym och det är ännu idag oklart vem som står bakom det, trots att flera personer har påstått sig vara Nakamoto. Klart är ändå att blockkedjetekniken presenterades första gången 2008. Huvudsyftet med tekniken är att möjliggöra betalningar över Internet direkt mellan användare utan någon inblandning från tredje part. Med andra ord göra sig fri från beroendet av till exempel banker och kreditkortsföretag för att verifiera betalningar.

Vad är då blockkedjeteknik? Enkelt uttryckt är det en ny typ av krypterad databas där det inte går att ändra något som en gång har förts in. Blockkedjan är en serie unika transaktioner, publicerade i en form som alla kan ta del av, vars äkthet bekräftas av datorerna som ingår i nätverket. Det går heller inte att ändra eller ta bort transaktioner i efterhand. För varje ny transaktion skapas ett nytt block i kedjan. Varje block kan sedan i efterhand granskas och användas för att validera äktheten/pålitligheten i framtida transaktioner. Det finns flera fördelar med blockkedjetekniken. En är exempelvis säkerhetseffekten. Genom att lagra information på flera ställen blir systemet mer robust. En annan är den transparens som skapas. Det går alltid att se exakt mellan vilka parter och när transaktionerna äger rum, vilket gör att transaktionskostnaderna i princip minskar.

Tekniken är ännu i sin linda, men med tanke på det stora intresset från olika aktörer så är frågan inte längre OM blockkedjetekniken slår igenom, utan NÄR. En undersökning från World Economic Forum förutspår att 2027 är året då tekniken kommer att nå sin ”tipping point”.


Början – digitala valutor

Den mest kända användningen av blockkedjetekniken hittills är den virtuella valutan Bitcoin. Bitcoin är en valuta som inte ges ut av en stat eller riksbank. Nya Bitcoins genereras genom att medlemmar i nätverket skapar nya block i kedjan. Hur detta går till brukar förklaras som ett trial-and-error-arbete där det gäller att hitta ett hashvärde (ett mindre tal som representerar ett större tal eller en datamängd) som är tillräckligt litet. Ju fler hashvärden man hinner räkna ut under en viss tid, desto större chans att vara den som skapar nästa block.

Bitcoin har den fördelen att den gör det möjligt med direktkommunikation mellan två för varandra okända parter. A kan skicka värde till B utan att en tredje part ska underlätta eller godkänna transaktionen. Denna tredje part är istället utspridd på alla de datorer som dedicerar kraft till nätverket. Ett av de problem som Bitcoin löst är den centrala utmaningen vad gäller digitala valutor, nämligen så kallad dubbelspendering. Då valutan är digital finns det inget fysiskt hinder att samma enhet kopieras och spenderas om och om igen. Med blockkedjetekniken är detta omöjligt då varje enhet kan spåras och verifieras, vilket gör det omöjligt att kopiera och spendera samma enhet flera gånger.

En annan egenhet med Bitcoin är att antalet från början är förutbestämt av konstruktören. Totalt kommer det att finnas ca 21 miljoner Bitcoins när man är klar med skapandet. Beräkningen är att man har nått dit ca år 2124. Läs mer om Bitcoins.

Bitcoin är däremot inte den enda digitala valutan som bygger på blockkedjeteknik. Ether är en annan, som bygger på en blockkedja som heter Ethereum. Till skillnad från Bitcoin finns inte en fixerad förutbestämd mängd Ether, så i princip kan valutan skapas i hur stort antal som helst.


Öppenhet och förtroende

Även om blockkedjetekniken hittills främst förknippats med Bitcoin och digitala valutor är detta bara början. Tekniken tros komma att ha en avsevärd påverkan på en rad olika områden. En av de mer fundamentala förändringarna som tekniken kan medföra gäller öppenhet och förtroende. Tekniken kommer att utmana flera av våra traditionella föreställningar om detta. En av de mer framträdande fördelarna med blockkedjetekniken är den totala transparensen som tekniken medför, något som skulle utmana många aktörer och deras verksamheter.

Även om uppsidan för användaren, och samhället, är uppenbar kommer blockkedjetekniken också innebära att traditionella föreställningar inom etablerade branscher måste utmanas. Ett fullt utbyggt användande av blockkedjor skulle kunna innebära att flera av dagens aktörer blir överflödiga.

Vår trendanalys Förtroendekapital beskriver förtroende som en av de centrala utmaningarna i den digitala ekonomin. I takt med att vi i allt större utsträckning gör affärer över gränser, via e-handel och tjänster som Airbnb, och med okända motparter, ställs större krav på att hitta nya system för att skapa förtroende. Blockkedjetekniken kan, delvis, vara svaret. Med den nya tekniken kommer vi inte längre att vara beroende av att en tredjepart (banker, kortföretag, myndigheter etc.) verifierar transaktioner och information. Istället kommer den nödvändiga informationen att finnas i blockkedjan, utspridd på datorer runtom i världen. Det gör att den både är enklare att nå och mindre sårbar för hackerattacker än dagens centraliserade system. Nyheter om lösenord/kontouppgifter som stulits från någon databas kommer att bli ett minne blott.


Ökad transparens i en rad olika branscher

Trots att Bitcoin snart funnits i 10 år är användningen i övrigt fortfarande kvar på pilotstadiet. Däremot har man börjat se hur allt fler branscher börjar experimentera med blockkedjor för att hitta nya användningsområden. Nedan följer exempel på de mest intressanta blockkedjeprojekten inom skilda branscher; transport, fastigheter och musik.

Fastighetsbranschen

People shaking hands in a real estate transaction

Blockkedjetekniken kan användas för att inrätta register för fastigheter och mark. Lantmäteriet har tillsammans med det svensk-israeliska startupbolaget Chromaway tagit fram en blockkedjelösning för bostadsköp. En helt digital fastighetsöverlåtelse med blockkedja skulle innebära att endast de som kan avtala om fastigheten, exempelvis säljare och köpare, samt den som godkänner den, exempelvis Lantmäteriets Fastighetsinskrivning, kan skapa rätt innehåll i fastighetsregistret. Bevittning kan i princip ske av ”alla” som får tillgång till överlåtelseinformationen. Fastighetsregistret blir då en offentligt hållen loggbok över fastighetstransaktioner, som ständigt har en bevakningskamera på sig så att ingen kan komma åt den utan att det upptäcks.

Läs mer om projektet.

Transport och logistik

32401653604_bb184dbca0_k

IBM och transportföretaget Maersk har inlett ett samarbete för att administrera containertrafik med hjälp av blockkedjeteknik. Genom att använda blockkedjor räknar IBM och Maersk med att kunna förbättra kontrollen över containertransporter och samtidigt minska kostnaderna. I korthet fungerar det så att en blockkedja sätts upp för att följa en container. Kedjan innehåller information om innehåll, destination, position, tulldokument med mera. Blockkedjan gör att det inte behövs någon central databas för att hålla ordning på all information, samtidigt som det inte går att ändra eller ta bort information utan att det lämnar tydliga spår. Än så länge är systemet bara i testfasen, men tanken är att tekniken ska göra det enklare och smidigare att hantera fraktdokument för varje container som transporteras. Informationen ska bli mycket mer transparent för alla inblandade parter och minska komplexiteten vid transporterna. I slutänden hoppas IBM och Maersk kunna följa de tiotals miljoner containrar som färdas över haven och samtidigt minska kostnaderna med flera miljarder dollar genom att strömlinjeforma processerna och minska svinnet. Läs mer om projektet.

Musikrättigheter

melody-255395_1280

Rättighetsfrågan och hur musiker ska få betalt för sina verk är ett ständigt problem för musikindustrin. Bolaget Dot Blockchain Music (dotBC) tror att problemet kan lösas, en gång för alla, med hjälp av blockkedjeteknik. Man vill bygga ”ett backend ekosystem som kan ge bättre information om äganderättigheter, snabbare betalningar, och större öppenhet.” DotBC har nu inlett partnerskap med en rad aktörer. SOCAN, MediaNet, Songtrust, CD Baby och FUGA kommer att sponsra den fortsatta utvecklingen av projektet. Tillsammans kommer de att kunna föra in mer än 65 miljoner musikinspelningar från både små och stora skivbolag i ekosystemet. Med en månatlig ökning av 500 000 inspelningar kommer dotBC ha en omfattande mängd verk inkluderade i projektet. Läs mer om projektet.


Påverkan på konsumenten

För konsumenten har blockkedjetekniken potential att medföra en rad positiva effekter, men tekniken har också en del utmaningar. Här några av de områden som vi ser skulle påverkas starkt av användandet av blockkedjor:

Ökad transparens – med blockkedjetekniken utlovas total transparens i våra transaktioner. Alla transaktioner som någonsin gjorts i den specifika kedjan kan spåras. Detta bör medföra att det blir enklare att göra affärer med okända parter.

Billigare tjänster – i och med att information/data sprids ut på alla deltagande aktörers datorer behöver ingen enskild aktör stå för hela investeringen. Det här utlovas göra kostnaden för att driva kedjorna betydligt lägre än dagens centraliserade system. Tvärtom finns t ex inom Bitcoin ett incitament för deltagarna att själva investera i ökad datorkapacitet.

Säkerhet – Transparensen och spårbarheten kan t ex utnyttjas inom mat- och läkemedelindustrin. Här kan konsumenten bokstavligen följa matens väg från ax till limpa. Vad gäller läkemedel skulle man kunna använda blockkedjetekniken för att säkerställa läkemedlens äkthet och motverka piratkopior.

Den pålitliga mellanhanden – Blockkedjetekniken kan ersätta den tredjepart som vi idag är beroende av för att säkerställa att t ex korttransaktioner fungerar. Med den nya tekniken utlovas att dessa procedurer både blir snabbare och mer pålitliga.

Identitetsskydd – Genom blockkedjetekniken behöver vi inte längre skicka personnummer och annan identitetsinformation över Internet. Istället lagras information om identitet i blockkedjan och den enda information som skickas till frågeställaren är om kedjan bekräftar identiteten, ja eller nej.

Konsumentvänliga applikationer krävs – En av utmaningarna är att skapa applikationer som gör det enkelt för konsumenten att dra nytta av blockkedjetekniken, vilket saknas idag. Användarvänlighet krävs för att potentialen i denna banbrytande teknik inte ska stanna på ritbordsstadiet.


LADDA NER TRENDEN

Här kan du ladda ner en sammanfattad version av trenden på Slideshare.

 

Trendhastighet
Låg
Medium
Hög
Trendmognad
Tidig Mognar Mogen Mognat Sen
Drivkrafter
  • Transparens – Konsumenten efterfrågar en allt högre grad av transparens från företagen. Det blir allt viktigare att visa var produkter kommer ifrån, vad de innehåller och hur de tillverkats.
  • Ekonomi – Bank- och finanssektorn har tidigt börjat testa möjligheten att bland annat förenkla internationell handel, då pengar ska föras över från ett land till ett annat. Andra exempel är värdepappershandel, fastighetsvärdering och garantihantering, något som IBM testar internt. En rapport från den spanska banken Santander visar att världens banker kan spara minst 140 miljarder kronor om året med hjälp av blockkedjor.
  • Digitalisering – Generellt är digitaliseringen i stort en stark drivkraft för utvecklingen blockkedjetekniken. I takt med att allt mer digitaliseras ökar efterfrågan på ett robustare och pålitligare system för att ännu bättre utnyttja potentialen i digitaliseringen.
Relaterade spaningar