Allt större skillnader i boende

Segregationen i Sverige har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Höginkomsttagare och låginkomsttagare är de som lever mest segregerat. Skillnaderna mellan olika områdestyper i landet är så pass stora att det pekar på att platsen har betydelse för människors livschanser. Det visar Delegationen mot segregation (Delmos) nya årsrapport. Regeringen har gett Delmos i uppdrag att visa hur den socioekonomiska boendesegregationen i Sverige har utvecklats. Resultatet presenteras i myndighetens årsrapport för 2021. Det är första gången som segregationen i Sverige nu mäts så brett.

Delmos rapport visar att den socioekonomiska boendesegregationen har ökat under perioden 1990 till 2018. Det är höginkomsttagarna och låginkomsttagarna som bor mest segregerat. Under hela perioden är höginkomsttagarna den grupp som bor mest åtskild från människor i andra inkomstgrupper men utvecklingen har varit störst för låginkomsttagarna. Nu bor de olika grupperna nästan lika segregerat. Nästan 60 procent av Sveriges befolkning bodde år 2018 i en kommun som var mer segregerad än vad den genomsnittliga nivån i riket var år 1990.

 

Fakta

  • Med socioekonomisk boendesegregation menas att människor med till exempel olika inkomst eller yrken bor i olika bostadsområden.
  • En majoritet av Sveriges befolkning bor i områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Var sjunde person, cirka 1,4 miljoner svenskar, bor dock i områden med socioekonomiska utmaningar.
  • År 1990 skulle 27 procent av låginkomsttagarna behöva flytta för att bo jämnt fördelade i förhållande till höginkomsttagarna. 2018 var motsvarande siffra 41 procent

 

Källa: https://www.delmos.se/aktuellt/pressmeddelanden/segregationen-i-sverige-har-okat/

 

Bild: Depositphotos