Allt fler efterlyser politiska klimatåtgärder

WWFs Klimatbarometer 2023 visar att det skett en ökning, bland svenskar utanför storstäderna, som anser att politikerna ska agera för klimatet. 70 procent menar att politikerna borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna - jämfört med 60 procent förra året. En av tre av tycker dessutom att Sveriges klimatmål ska skärpas. Två av tre anser att regeringen borde satsa mer resurser på att Sverige ska leva upp till FNs globala mål, att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.

Ur rapporten:

Det som driver förändringen är det stora skiftet i opinionen bland folk utanför storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö), där det skett en ökning från 60 procent 2022 till 70 procent 2023. Undersökningen visar också att oron för klimatförändringarna, bland svenskarna utanför storstäderna, har ökat från 47 procent till 51 procent mellan 2022 och 2023.
Kollektivtrafik hamnar i topp bland respondenterna av de viktigaste klimatpolitiska åtgärder man vill att beslutsfattarna ska genomföra, såväl bland de svarande i städerna som på landsbygden. I städer hamnar ökad kollektivtrafik i topp (29 procent) följt av reseavdrag för kollektivtrafikkort och cykel mellan bostad och arbete (21 procent) och fler cykel- och gångbanor (13 procent). Utanför städerna anser man att utökning av service på landsbygden som till exempel post, affär, apotek, bank (31 procent) samt ökad kollektivtrafik (29 procent) är viktigast, följt av bättre fibernätverk som gör det enklare att jobba hemifrån (12 procent).
Det finns ett stöd för att skydda mer natur i Sverige. Drygt sju av tio (71 procent) uppger att det är viktigt för dem att Sverige skyddar 30 procent av vår natur till år 2030, det mål som världens ledare antog på FN-mötet COP15 i Montreal i december. En majoritet (52 procent) uppger att de skulle vilja att hälften eller mer av Sveriges land och sjöar skyddas. En majoritet (56 procent) önskar att hälften eller mer av Sveriges havs- och kustområden får skydd. En majoritet (64 procent) vill att regeringen satsar mer resurser på att Sverige ska leva upp till FN:s globala mål att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
Krig (63 procent) ligger i topp för de samhällsföreteelser som man oroar sig för, även om siffran faller från föregående år, medan klimatet (52 procent) kommer på andra plats. Bland de unga, 18-29 år, är det dock klimatförändringarna som toppar oron. De miljöfrågor som toppar oron utöver klimatet, är miljöförstöring (37 procent) och förlust av biologisk mångfald (26 procent), vilka båda har ökat från förra året. Unga oroar sig också i högre grad för förlust av biologisk mångfald, än vad genomsnittet av allmänheten gör.
Fyra av tio (38 procent) uppger att de är beredda att betala mer ur egen ficka för mer hållbar mat. Samtidigt kan inflationen och de stigande matpriserna också styra mot mer hållbar matkonsumtion: en tredjedel (34 procent) uppger att de kastar mindre mat och en femtedel (19 procent) att de handlar mindre kött. 1 av 3 vill att politiska styrmedel ska sänka priset på hållbar mat. Nästan varannan uppger att de handlar billigare livsmedel generellt.
Samtidigt är det få som uppger att de handlar ekologiskt. 3 procent uppger att de ökat inköp av ekologiska matvaror, medan en av tio uppger att de minskat inköp av ekologiskt. Nästan en tredjedel uppger att de dragit ner på onödig konsumtion som godis och läsk (30 procent). En majoritet (57 procent) vill att politiska styrmedel och skatter ska användas för att priset på hållbar mat, som har liten påverkan på klimat och natur, ska vara billigare.

Källa: https://via.tt.se/data/attachments/00032/ae50edda-8a3c-4b84-81f6-044d225153bd.pptx

Bild: Press WWF