Lika löner för män och kvinnor räknas som en mänsklig rättighet inom EU. Därför ska EU:s direktiv för jämställda löner – lönetransparensdirektivet – bli lag. Det är alltså inte en fråga för parterna, liksom mycket annat som regleras på arbetsmarknaden. Om två år ska direktivet vara implementerat i svensk lag.

Vad innebär lönetransparensdirektivet?

1. Information till arbetssökande – arbetsgivare ska lämna uppgifter om tjänsters ingångslön eller ingångslöneintervall och lämna information om de kollektivavtalsbestämmelser som tillämpas på tjänsten. Därtill införs ett frågeförbud, arbetsgivare får inte fråga en arbetssökande om dennes lön hos annan arbetsgivare.
2. Information till arbetstagare – arbetstagare ska informeras om bestämmelser och praxis om löner (från lönekartläggningen) som tillämpas hos arbetsgivaren. Vidare ges arbetstagare en årlig rätt att på begäran ta del av information om dels den egna lönen, dels den genomsnittliga lön, uppdelad efter kön, som tillämpas på andra arbetstagare hos arbetsgivaren som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt med arbetstagarens. Arbetsgivare får inte heller söka hindra att arbetstagare lämnar uppgifter om sin lön till andra.
3. Utökad lönekartläggning – dagens regler om lönekartläggning utvidgas genom att genomsnittslön för likvärdiga arbeten ska redovisas uppdelat kvinna/man. Vidare ska den genomsnittliga löneutvecklingen jämföras mellan arbetstagare med lika och likvärdiga arbeten som varit föräldralediga med de som inte varit lediga på samma grunder. Slutligen tillkommer att andelen kvinnor/män som har likvärdigt och lika arbeten ska redovisas i kartläggningen.
4. Lönerapportering – data ska lämnas till Diskrimineringsombudsmannen (DO) och därigenom bli publika. Arbetsgivare som sysselsätter 250 eller fler arbetstagare ska årligen sammanställa en lönerapport som lämnas till DO.  Arbetsgivare som sysselsätter mellan 100 och 249 arbetstagare ska sammanställa en lönerapport var tredje år.
5. Samverkan – Arbetsgivaren ska samverka med arbetstagarföreträdare i arbetet med lönekartläggningen, i arbetet med lönerapporteringen, samt vid utformningen av två typer av kriterier – kriterier för arbetsvärdering och sakliga kriterier som kan motivera löneskillnader mellan könen.

Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2024/05/sou-202440/

Bild: Depositphotos