Trendanalys special: Världen post corona - fyra scenarier

Hur ser världen ut efter coronapandemin? Det är en fråga...

eller SKAFFA PROVABONNEMANG

Trendanalys: Basinkomst (Universal Basic Income)

Basinkomst (Universal Basic Income)

Idén om en garanterad inkomst för att trygga människors liv väcktes under tidigt 1900-tal i och med industrialiseringen av vårt samhälle och trenden har debatterats sedan dess. På 2000-talet har denna idé fått nytt bränsle i takt med den ökade digitaliseringen och i och med den en ökad automatisering. När det nu finns en risk för att behovet av mänsklig arbetskraft minskar ser allt fler konceptet med basinkomst (universal basic income (UBI)) som en lösning för att trygga människors inkomst och minska risken för utslagning.

Basinkomst, även kallat medborgarlön eller grundinkomst, är en regelbunden utbetalad summa pengar, från staten till samtliga medborgare i landet. Medborgarna får penningsumman helt ovillkorligt och det är en ”lika till alla”-princip som gäller. Basinkomst är ett förslag på ett nytt välfärdssystem där alla ges ekonomisk grundtrygghet utan byråkrati och kontroll.

När det gäller nivån på en sådan ersättning finns många förslag och de försöksprojekt som har genomförts har varit på olika nivåer. De flesta förslagen förespråkar dock ett belopp på en nivå som det går att leva på. Tanken är att införandet av en basinkomst skulle ersätta stora delar av andra bidrag (såsom a-kassa, försörjningsstöd, studiebidrag och barnbidrag).


Var och hos vilka

Konceptet med basinkomst har testats i ett flertal länder med blandade resultat. Här är några av de mest kända exemplen:

USA: Genom Alaskas Permanenta Fond får alla vuxna medborgare i Alaska sedan 1982 en låg och regelbunden basinkomst. Nivån varierar men har de senaste åren legat på omkring 1 000 dollar per år.

Kanada: I Ontario, Kanada inleddes 2016 ett pilotprojekt med basinkomst. Totalt omfattas 4 000 personer under en period av tre år, där var individ mottar en basinkomst på motsvarande 7 000 kronor i månaden.

Finland: Sedan 2017 har 2 000 finländare fått 560 euro inbetalt på sina konton. Försöksprojektet är tänkt att pågå i två år. Deltagarna i projektet är slumpmässigt utvalda bland arbetslösa i Finland. En utökning av projektet har stoppats av den finländska regeringen.


Osäkerheter

En av de stora anledningarna till att konceptet med basinkomst ännu inte fått någon större genomslagskraft är att det råder en oro för att det ska skapa passivitet hos medborgarna. Att människorna helt enkelt kommer att tappa initiativförmågan och ägna tiden till sådant som inte gagnar utvecklingen av vårt samhälle.

Det finns även en rad frågetecken kring hur en nationell basinkomst skulle kunna finansieras (de försöksprojekt som hittills genomförts har skett med begränsade grupper). Förslag finns att det skulle kunna ske med nya typer av skatter, t ex miljöskatter.


Påverkan

Införandet av en basinkomst har potential att öka tryggheten för människorna i ett samhälle. Istället för att ägna sin tid och kraft åt att oroa sig för att säkerställa sin försörjning kan de använda denna tid till att andra mer samhällsnyttiga projekt.

Här skulle i så fall öppnas upp möjligheter för människor att t ex ägna sig åt att läsa problem som kanske annars inte prioriteras då de är ekonomiskt olönsamma. Något som man här inte behöver ta hänsyn till.

Ett stort frågetecken är dock vilka som skulle omfattas av denna möjlighet. Oro finns för att ett införande av basinkomst kan komma att leda till arbetskraftsbrist då allt för många kanske skulle välja det alternativet framför ett vanligt arbete.

Trendhastighet
Låg
Medium
Hög
Trendmognad
Tidig Mognar Mogen Mognat Sen
Drivkrafter
  • Automatisering – den ökade automatiseringen av vårt samhälle till följd av digitaliseringen riskerar att skapa en situation där alla inte behövs på den traditionella arbetsmarknaden.
  • Nytt välfärdssystem – med förändrad demografi och ansträngda statsfinanser finns i många länder ett behov av att reformera bidragssystemen. UBI ses här som en möjlighet att ersätta dagens system.
Relaterade spaningar