Fyra av tio anser att de fått sämre ekonomi

En ny undersökning från SBAB visar att fyra av tio svenskar anser att de fått sämre ekonomi det senaste året. SBAB har genomfört en undersökning där 1 000 svenskar tillfrågats om hur de ser på sin ekonomi.  Det framgår också att stockholmarna tycker att deras ekonomi försämrats i större utsträckning än invånarna i övriga landet. I Stockholm uppger en majoritet, 51 procent, att deras ekonomi blivit sämre. Motsvarande siffra i till exempel Övre Norrland är 20 procent.

Att ekonomin blivit kärvare syns också på hur svenskarna handlar mat. 52 procent uppger att de handlar mer till extrapris. Även de med en relativt sett hög inkomst, över 35 000 kronor i månaden, har förändrat sina vanor. Nästan var tredje person har börjat handla mer i billigare livsmedelsbutiker och 40 procent uppger att de äter dyrare livsmedel mer sällan.

42 procent av svenskarna har vidtagit åtgärder för att förbättra sin ekonomi de senaste 12 månaderna. Den vanligaste åtgärden är att man blivit mer prismedveten. Det uppger 53 procent. Därefter följer minskad konsumtion, vilket 48 procent av de svarande angav. Det är en ökning med 9 procentenheter från när SBAB frågade förra våren. I årets undersökning angav 39 procent också att de gjort en allmän översyn av sin ekonomi, till exempel sett över abonnemang – en ökning med 7 procentenheter sedan i fjol.

Svenskarna är relativt optimistiska om framtiden. Cirka 30 procent tror att deras ekonomi kommer att vara bättre om 12 månader, att jämföra med att cirka 20 procent tror att deras ekonomi kommer att vara sämre. Bland de som tror att ekonomin kommer att bli bättre är det framför allt högre lön och lägre boendekostnader som spås föranleda det. Bland de som tror att de kommer att ha sämre ekonomi nästa år tror 56 procent på högre kostnader för mat och drivmedel, och 48 procent på högre boendeutgifter. Detta kan jämföras med i fjol då 72 procent trodde på högre omkostnader för mat och drivmedel och 41 procent på högre boendekostnader. Det innebär en förskjutning från oro för mat- och drivmedelskostnader till oro för boendekostnader.

Källa: https://via.tt.se/data/attachments/00414/d2fe6def-d91f-4c10-b03d-c3687a16abf0.pdf

Bild: Depositphotos