Pandemispecial - Utbildning

Hur kommer ”det nya normala” när vi utbildar oss att...

eller SKAFFA PROVABONNEMANG

Trendanalys: Cykling

Cykling

Drivet av en konsument som både är klimat- och hälsomedveten har cyklingens popularitet ökat. Både som transportmedel och träningsform har nu cyklingen slagit igenom på en rad olika områden. Trenden förstärks av att politiker och stadsplanerare i allt större utsträckning tar hänsyn till denna typ av transportmedel och begränsar möjligheterna för konsumenten att äga och köra bil i städerna. Den bilfria staden hägrar. Utvecklingen öppnar för en rad nya möjligheter.


Cykeln i staden

Många svenskar använder cykeln för att ta sig till sitt arbete. Idag är det så många som 18 procent av befolkningen som tar cykeln till jobbet eller skola/universitet minst en dag i veckan. Så många som var tionde svensk, 10 procent, cykelpendlar dessutom fyra dagar i veckan eller mer. Detta trots att cyklister historiskt har behandlats relativt styvmoderligt av trafikplanerare. Det här är nu på väg att förändras.

Allt fler storstäder i världen satsar på cykel, bland annat genom att anlägga speciella “cykelmotorvägar”, något man ser i t.ex. London och Köpenhamn. Lägg därtill att antalet lånecyklar, därmed även lånecykelstationer, ökar kraftigt. Denna utveckling kommer att förändra hur framtidens stad kommer att utformas, hur vi bor och hur vi shoppar.

I Köpenhamn har man byggt en cykelmotorväg som ska få fler pendlare att ställa bilen och ta cykeln. Totalt är 26 rutter planerade med cykelmotorvägar som förbinder centrala Köpenhamn med omkringliggande orter. Liknande initiativ planeras även i Sverige. Som exempel kan nämnas planerna som Trafikverket har tillsammans med Malmö Stad, Burlövs kommun, Staffanstorps kommun och Lunds kommun på att bygga ett snabbcykelstråk mellan Malmö och Lund.

Ett ökat användande av cykel som transportmedel förändrar även boendets utformning. I Malmö har man byggt Sveriges första bostadshus och hotell med bilparkeringsnorm 0. Parkeringsnorm 0 innebär att huset byggs med bara en parkeringsplats som är avsedd för funktionshindrade. Tanken är att de boende ska klara sin vardag med enbart cykel. I huset finns cykelservice, cykeltvätt och en storcykel. Till varje lägenhet hör en leveransbox som ska underlätta de boendes internetköp. Hotellet är i sin utformning snarare ett motell, anpassat för cyklister, med egen entré och med cykelparkering utanför.

Det här är ett tydligt exempel på hur samhället, med politikerna i spetsen, försöker påverka medborgarna till ett ”billöst” liv. Tidigare har detta skett främst genom olika morötter i form av subventioner och bidrag. Allt fler exempel tar istället fram piskan och ”tvingar” människor till att avstå från bilägande.


Elcykeln gör sitt intåg

2017 utsåg Handelns utredningsinstitut (HUI) elcykeln till årets julklapp. Enligt HUI skulle det spegla den ”de svenska konsumenternas ökande klimatmedvetenhet, vilja att ta hand om sin hälsa samt att vara fri, flexibel och stundtals bekväm”. Elcykeln ansågs också vara en detaljhandelsprodukt som har stor potential att på djupet förändra samhällets infrastruktur och människors beteenden.

Elcykeln uppmärksammades inte bara av HUI. Även svenska staten gjorde 2017 sitt för att öka elcykelns popularitet. Från och med september 2017 infördes ett statligt bidrag om max 10 000 kronor till den som köper en elcykel. Huvudsyftet med premien är att man vill att allt fler ska överge bilen och istället använda cykeln som sitt huvudsakliga transportmedel, både till jobbet och när man handlar. Det här kommer med stor sannolikhet att få många att överväga att ställa bilen och istället ta sig fram på elcykel. Framförallt i storstadsregionerna.


Hemkörning med cykel allt vanligare

Bland transportföretag används i allt större utsträckning cykeln som fordon för framförallt kortare transporter. I en värld med ökad e-handel och där konsumenten efterfrågar snabbare transporter blir cykeln ett allt intressantare alternativ som ett led i logistikkedjan. Till skillnad från andra nyskapande transportlösningar, som t.ex. drönare, kräver cykeln varken nytt regelverk eller uppbyggnad av ny infrastruktur. Det underlättar en övergång.

I Stockholm har DHL Express lanserat möjligheten att få dokument och mindre paket levererade med elcykel. Cykeln som används är en ’DHL E-Parcycle’ och har en stängbar transportbox med en kapacitet på 160 liter placerad på cykeln. I ett första skede är det fyra stycken cyklar som levererar ett 50-tal försändelser var per dag. Elcyklarna utgår från DHL Express terminal i Västberga och når Stockholm city på endast 15 minuter.

Även hemelektronikkedjan SIBA erbjuder 1-timmesleveranser med cykel av varor till de kunder som befinner sig i Stockholm. Leveranserna sker i samarbete med budföretaget Urb-it.


Cykel som träningsform

Cykeln är inte bara ett populärt transportmedel utan även en möjlighet att förena nytta med nöje. Cykling är en sport som växer mer för varje år vilket har lett till både fler cykelmotionärer och tävlingscyklister. En Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Svensk cykling visade att halva den svenska befolkningen använder cykling som en träningsform varje vecka.

Ett annat exempel på cyklingens popularitet som träningsform är det stora intresset för olika motionslopp. Trycket på platser till de stora, klassiska motionsloppen, såsom Vätternrundan, har varit högt de senaste åren. När anmälan till det som är världens största motionslopp på cykel öppnade inför 2017, hängde cyklisterna på låset på webbplatsen. På två minuter var 95 procent av de 16 500 platserna bokade. Inom tre timmar var loppet fullt. Samma tendens syntes inför 2018 års lopp. Redan en minut efter släppet var 80 procent av platserna bokade.

Ett högt intresse av ett hälsosamt liv kommer att fortsätta att ha en gynnsam effekt på cykling som motionsform. Den enkla tillgången till träning (den finns bokstavligen direkt utanför dörren) i kombination med en relativt låg kostnad (inget medlemskap behövs) förstärker attraktiviteten för denna typ av aktivitet.


Cykling som livsstil

Morgondagens stadsplanering kommer i allt större utsträckning att anpassas till cykling och bilismen kommer att få stå tillbaka. Hittills har det varit tvärtom. Vi kan förvänta oss fler initiativ som syftar till att begränsa bilåkandet, vilket i sin tur kommer att gynna utvecklingen för cyklande. Ett exempel är det nu diskuterade förbudet mot dieselbilar i storstäder.

Den nya trafiksituationen kommer troligtvis att påverka var konsumenten kommer att shoppa i framtiden. En minskad tillgång och ett minskat användande av bil skulle slå hårt mot alla de shoppingcentrum som under slutet av 1900-talet växte upp utanför de flesta städer. I kombination med andra trender kommer det att förstärka den utveckling vi ser när det gäller en förändrad handel.

Cykling har för många tagit formen av en livsstil. Det är så man färdas till jobbet, tränar och till och med tillbringar sina semestrar. Inte minst det sistnämnda har fått ett stort uppsving de senaste åren. Allt fler lockas av en aktiv semester och har upptäckt att cykling är ett utmärkt sätt att upptäcka nya platser. Livsstilsbeteendet har dessutom öppnat upp en ny marknad både för utrustning och speciellt utformade resor för cyklister. Det är en marknad som kommer att växa.


LADDA NER TRENDEN

Här kan du ladda ner en sammanfattad version av trenden på Slideshare.

 

Trendhastighet
Låg
Medium
Hög
Trendmognad
Tidig Mognar Mogen Mognat Sen
Drivkrafter
  • Klimat – diskussionen kring jordens klimat och vad vi människor kan göra för att påverka det i gynnsam riktning kommer att fortsätta att påverka våra transportvanor.
  • Hälsofokus – Önskan om ett hälsosamt liv gör också att alternativen till ett stillasittande liv får uppmärksamhet. Ännu finns inga tecken på att denna trend ska minska.
Relaterade spaningar